På vintergatan

På vintergatan
sparkar sig renarna ner till lavarna
löper över snön
med hornen långt in bland stjärnorna
bort till de andra gudarnas land -
så lätt de springer
så gudalikt!
och stjärnorna hänger på hornen


Utan runstav
under tungan
talar jag dåligt
darrande svagt.
Drömmer långt bortom runorna
huggna och målade
visserligen
men ändå inte min estetik.
Drömmer långt bortom
de lägre gudarna -
det finns andra gudar
andra himlar
andra jordar.
Ett fallet löv
driver med strömmen
En vilsen tanke
lyfts bort som en fjäder
Stjärnorna blinkar knipslugt