I drömmens järnvägsstationer
är det skymning och natt -
egendomliga tåg kommer och går.
Du är passagerare
eller vandrar på perrongerna,
ut bortom asfalt och grus
där aftongrönska finns.
Det är ett samhälle,
helt litet,
och snart står du bortom det sista huset.
Eller är på tåget
som rusar bort från stationen
men ändå finns kvar,
eller kommer till en ny station
som är likadan som den förra.
Kommer du inte närmre dig själv
för var resa,
som om du är det planetsystem
som kretsar runt den sol
som är dig själv?
Kvällsljuset utplånar detaljerna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar