Plattan 1984

1.

Larmet på Sergels Torg Röster
Instrument
Stegen ekar mellan betongväggar
Ett eko av Himlen på Plattan
(injicerar man ännu på muggarna häromkring?)
I handen sticks ett flygblad på ogrammatikalisk
svenska, ett budskap från Uruguay
om "folkets generalen Liber Seregni"

Och röster skrän instrument
Bland butiker snutar inrättningar
fattas bara en bäsing

Lagmannen talar:
"Bygg en bäsing i stadens mitt
lägg lekarna strängt under lagens makt!"

Sergels Torg Plattan
fyllt av tiotusen
flygbladsutdelare
Allt stöd till de vindögda på Öland!


2.

Skateboardåkarna i Gallerian - är det
någon som minns dem längre?

Det finns fler punkare på reklampelarna
än i verkligheten, tror jag

Snön ligger aldrig kvar på Plattan,
modena växlar


3.

Huvudstaden i ett avlägset land i de
vita sommarnätternas region
och allt tycks flyta fram här på Plattan
mellan de pyttesmå höghusen
bevakade av en glasobelisk och en
samling TV-kameror -

och anarkisten får plötsligt en syn:

"Så ser man på hundra TV-skärmar hur
tiotusen konsumenter löper amok och
stormar butikerna
alla larmen går när fönsterrutorna slås in,
den utflippade robotgenerationen som aldrig
riktigt satsade på sig själv väller som
en oformlig massa in i konsumismens
tempelsalar i orgiastiska plundringar.
Här råder nu fullständig självbetjäning!"

4.

Mellan tillfällighetsjobben drivande
restaurangkök och diskplockning vinare måste
ha en vinare eller vad som helst sitta på
trappan fan det blåser orkar inte jävla lodis
far åt helvete ungjävlar gå till socialen
måste spy må så jävla

Ett bylte på Trappan, kurande under blåsten, tänker:

"Stig upp ur dessa lumpor, kom fram ur rivningshusens
kaos, ur fyllornas natt, ur fyllecellernas och
de likgiltiga polisernas grepp; låt en stor
värme stiga upp ur betongen, lätta upp de
styvnade lemmarna, åh Gud, tack för värmen"


5.

Ett år - mer var väl det inte ? -
med Klotterplank och Fria Talares Tribun

Bort detta! Främmande fåglar i vår
halvpreussiska demokrati

I stället kom femlingspartiernas pratokrati,
de välansade, kostymprydda, slipsomlindade
tiraderna, slutgiltigt förkroppsligade av
tvålgossen Westerberg. En värld fjärran
från utschasade dubbelarbetande kvinnor som
jäktar över torget med tunga matkassar.
Två världar fjärran från de mörkhyade
gentlemännen som leende, huttrande i
vinterkylan med händerna i fickorna, möts
och samtalar under halvtaket. Och i vilken
värld lever de unga revolutionärerna -
arvtagare till de jag såg redan 1968 - när
de står där med sina tidningar och banderoller?

Den unge revolutionären tänker:
"Jag ser proletariatets stålhårda bataljoner
komma, hur de föds fram på samma sätt som
vackra fjärilar spricker fram ur fula larver -
jag ser hur vardagsmaskerna, fula, likgiltiga,
hånfulla, trötta, fientliga, nedgångna, faller
till marken och trampas sönder, och de nya
ansiktena lyser fram som den mildaste vårsol,
starka och stolta. Jag ser hur ljuset som en
stormflod tränger genom hela detta samhälle,
en renande flod i detta mörka Augiasstall"


6.

I den fjärde världen står den frälste med flammande
själ, redo att bära martyrskapet att predika
för de döva i snålblåsten i ett Köpenskapens
Tempel där Penningguden hånskrattar åt såväl
Herren Sebaot som Herren Krishna
I oljudet från Marias Enmansorkester ber han tyst:
"Ack Herre Jesus, lyft mig i dina ljuva armar och för
mig till Himmelriket, bort från denna skökostad,
denna Helvetets förgård där människornas hjärtan
är gjorda av sten, där de goda orden faller som
säden på hälleberget - bort från arbete och
räkningar och tjat, till Dig där fromma själar
kan leva som liljorna på marken, utan sorger,
inte till Gud som jag inte förstår, utan till
Dig, milde Jesus Kristus"


7.

Där blänker bankernas putsade fasader omkring
hallarnas heliga mummel och skriken från arbitrageavdelningarna, palats vid palats,
hus vid hus som betongmoln över smutsiga
stadsduvor och insamlingsbössornas
skrammel

Hungerstrejkaren i sin låda nedanför Kulturhuset
i protest mot lokala orättvisor. Men i vårt
land bedrivs inte mord och tortyr i statlig
regi, och vad tänker den mörke aktivisten
med sina namnlistor, banderoller, flygblad -
driven hit som en flyttfågel förd ur
kursen av onda vindar?

"Kamrater, mina tankar ständigt irrande över
världen, över bergen och haven och hem
till er, till de goda människorna, till de
små vackra byarna och städernas breda
avenyer, till mina käraste föräldrar, syskon -
till poliserna, gendarmerna, de
mördande militärerna ..."

Ingen stannar på Plattan