Taltrasten och drängen - dialog

Jag har lyssnat en del till taltrastar de senaste dagarna. De har en blandning av fyndiga uttryck och tjatiga upprepningar, för varje fras måste ju upprepas. Som tur är varierar det från fågel till fågel. En ropar "vägg-i-vägg, vägg-i-vägg", en annan mer internationell hojtar "thank-YOU, thank-YOU", medan en kanske mer dadaistiskt inriktad individ maler på med "tjolehi, tjolehi". För nästan exakt 22 år sedan skrev jag den här dikten, inspirerad av vårens taltrast-konserter:

TALTRASTEN OCH DRÄNGEN - DIALOG

Taltrasten (från de mörka granarna):

- Vad-gör-du, vad-gör-du?

Drängen (böjd på åkern):

- Plockar sten, plockar sten.

Taltrasten igen:

- Det-är-hårt, det-är-hårt.

Drängen:

- Du har rätt, du har rätt

Men säg:

Hur äter jag mig mätt

utan denna åkerplätt?

Taltrasten:

- Ät-en-sten, ät-en-sten.

Drängen:

- Sten är hårt, sten är hårt.

Taltrasten:

- Åk-till-stan, åk-till-stan.

Drängen (rätar glad på ryggen):

- Du har rätt, jag far nu.