Gavia arctica
iskalla namn
storlommen vilar
i vikens famn
glider lugnt
över blygrå vågor
sommarn har utsläckt
vårens lågor
junis järnnätter
kommer - lyss!
hösten ger sommarn
sin judaskyss ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar