 |
| Bilden är från 7 juni i år, i trakten av ödekyrkogården nära Gullmarsplan. Förmodligen är den utsuddade dikten som det refereras till nedan skriven samma dag, i väntan på en buss. |
Något skrivet - en dikt?
Skrivet med mjuk blyerts som 'under resans gång' i stort sett suddats ut.
Begravningsplats för ...offer. Ödekyrkogård
De första orden är understrukna, antagligen för att markera rubrik. 'Ödekyrkogård' står lite vid sidan av och kan ha varit en alternativ titel. Det minns jag inte. Däremot minns jag att det handlar om kolerakyrkogården vid Gullsmarsplan. Där begravdes offren för den sista koleraepidemin i Stockholm på 1850-talet. Ser ut att vara omkring femton rader, det mesta är oläsligt eller svårtolkat. Helt oläsligt ersätts med ... och där jag gissat finns gissningen inom hakparentes [].
Juni ...
Koltrastar och [svart]hättor ...
- gälla [stämmor]
den ljusa [försommaren]
Här begrovs offren för koleran 18xx
Kolera en hälsning från Asien
Nu är [grönska och] sommar
...
Men ...
... till ...
...
kanske ... tankar
... några ...
... första ...
När koleran kom till Europa på 1800-talet skrev Karl Marx ungefär att den kunde betraktas som asiaternas "tack för senast" med anledning av europeernas beteende i Asien. Det här kunde ha blivit en bra eller dålig dikt. Nu får jag aldrig veta det eftersom texten gnuggats bort. Detta påminner om textfragment som forskare mödosamt pusslar fram ur gamla trasiga papyrusrullar eller kilskriftstavlor, och där stora bitar saknas.
På samma papper fanns en svag men helt läslig text som skrevs senare när jag satt på en bänk i närheten av hemmet och betraktade utsikten över Mälaren, blommors prakt och insekters framfart:
Bulliga bin
böjer lavendeln -
nu slår pendeln
över till höst.
Denna ser oavslutad ut, det ser ut som det borde till ytterligare fyra rader i denna kombination av stav- och slutrim. Så jag lägger till:
Blåa blommor
böjda i vinden
som vidrör kinden -
lyser till tröst
***
Så här såg papperet ut:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar