Att vända sig bort

Att vända sig bort.

Att se samtiden som några brödsmulor
på vaxduken i ett kök 1955:
något litet skräp som försvinner
med några tag med en fuktig disktrasa.

Ljuset från fotogenlampan.

Ljuset från Mars en varm sommarkväll.

Åker, hästdragen plog.
Det fanns ännu kvar:
bonden som gick på jorden
medan lommarna skrek från viken.

Jag tänker mig hem till en annan tid
när bilderna var lika svarvita
som vandrarens basker i vitsippeskogen.

Den lyckliga tiden
när korthusen ännu inte nått himlen.