lördag 6 juni 2026

Vårpoeten slår till igen (några dagar för sent, men vem bryr sig?)

 

Ge mig en tanke
Ge mig ett ord
Ge mig ett frö
      att sätta i jord

Ge mig en måne
Ge mig en sol
Ge mig en vår
      och en trädgårdstol

Tänk mina tankar
Skaka min själ
Vårgalenskap
     är väl aldrig fel?

10 kommentarer:

Anonym sa...

Fin dikt !

Björn Nilsson sa...

Tackar!

Anonym sa...

Kanske kan det nu bli till en annan fin dikt om tiden runtomkring och efter denna sOMmar, som varit en aning speciell runtom i världen och nu med enormt jordskred i Nepal....

Björn Nilsson sa...

Nja, man vet ju aldrig när/om inspirationen hör av sig med någon idé!

Anonym sa...

Hoppas kan man ju alltid, även om mycket omkring en numera inte riktigt inspirerar till diktande men det kan ju ändâ finnas en del ljuspunkter att ställa upp emot detta, eller...?

Björn Nilsson sa...

Så länge solen går upp varje morgon kan man ju notera en ljuspunkt i världen (lite konstig reflexion, men det är bara jag som tänker...)

Anonym sa...

Tack för reflexion som inte alls verkar konstig,, även om en själv i sOMmar ocksâ sett mindre positiva sidor i allt solsken & ovanligt stark värme det gett ute i världen... Att kunna skriva eller dikta om'et kan väl dâ bli/vara en liten ljus punkt, eller...?

Björn Nilsson sa...

Kanske något fint höstlöv i solens sken kan ge upphov till något. Man vet aldrig vad naturlyriker hittar på!

Anonym sa...

OK, dâ kan man kanske med glädje se fram emot ny-a tillfälle-n till björnpoetisk naturlyrik och dâ kanske om sving-svängande löv i höstvindar...?

Björn Nilsson sa...

Inte omöjligt, bara inspirationen hör av sig med fräscha ideer.