I.
Denna förening
av organiskt och oorganiskt material
kan aldrig sluta lyckligt.
Lövets liv och värme
mot den kalla stenplattan.
II.
Kungsholmen glöder -
i sena septembers kyla
syns brinnande lava tränga fram,
trycka det gröna åt sida,
utropa sitt nya herravälde.
III.
De möts -
en sista stund av ömhet
innan förgängelsen.
IV.
Idag grön -
i morgon röd.
Gårdagens grönt -
dagens rött.
Så småningom, för jordbakterier:
dagens rätt!
V.
Minns berget
sin egen rödglödgade ungdom?
VI.
I det sista -
trotsigt röd!
Jag må gå bort,
men kampen går vidare!
VII.
Häftigt, va:
leopardmönster!
VIII.
Näckrosbladet vissnar ...
har någon glömt att vattna!?
IX:
Löv på trappsteg av trä -
se upp!
(eller snarare: se ned!)
för blöta upplösta blad på trä
kan bli såphala!
X.
"Ut på sjön kamrater,
låt oss lämna den här stranden!
Här ligger vi,
där himmel slutar och vatten börjar ...
eller om det är tvärtom? ...
nåväl, ut på sjön,
låt vind och vatten
föra oss mot nya okända världar ...
och klaga inte därborta,
var det så roligt
att bara hänga på den där kvisten dag ut och dag in!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar