söndag 16 december 2018

Om jag hade varit romantisk poet ca. 1820 ...

... hade jag kanske skrivit så här:  

På demante-hällen Näcken sitter,
gnider felan. Kalla forsen brusar,
mörka skogens granar susar
under tusen stjärnors glitter.

Liten vallpilt, ängslig, blyger,
står bland träden, spejar, spanar.
Dunkelt han en trollton anar
innan han mot vattnet smyger.

Näckens spel, mysterium,
fiol och stora forsens fall
fägnar örat fastän vilt.

Timmen den har blivit skum.
Snart är vackra visan all.
Smyger hem gör liten pilt.

Inga kommentarer: