Halva juni var över igår
Tyst och diskret, utan några spår
har dagarna lämnat oss.
Men se: det finns ju blommor som vissnar
Tornseglarn svänger så att man hisnar
Småfiskar spritter i Mälarens vatten -
Är inte det spår, så vete katten!
Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
Halva juni var över igår
Tyst och diskret, utan några spår
har dagarna lämnat oss.
Men se: det finns ju blommor som vissnar
Tornseglarn svänger så att man hisnar
Småfiskar spritter i Mälarens vatten -
Är inte det spår, så vete katten!
Ja, i skrivande stund är det inte många timmar kvar av årets stora älgvandring över Ångermanälven. Just nu har 81 älgar simmat över, vilket väl får ses som en braksuccé jämfört med ynkliga 21 simmare förra året. Det är inte utan att det känns lite tomt när årets älgvandring snart är slut. Men vi får väl försöka hålla ut till nästa års vandring och sköna stunder vid älven. Kanske kan en liten ramsa i någon mån fylla tomrummet?
Tio älgar skulle ut och simma
En
sprang till skogs
så var de bara …
Nio älgar som skulle ut och simma
En
gick till botten
så var de bara …
Åtta älgar som skulle ut och simma
En
tappa sugen
så var de bara …
Sju älgar som skulle ut och simma
En
fick förhinder
så var de bara …
Sex älgar som skulle ut och simma
En
måste vabba
så var de bara …
Fem älgar som skulle ut och simma
En
tog en färja
så var de bara …
Fyra älgar som skulle ut och simma
En
missa starten
så var de bara …
Tre älgar som skulle ut och simma
En
såg en slagbjörn
så var de bara …
Två älgar som skulle ut och simma
En
trampa vatten
så var det bara …
En älg som skulle ut och simma
Den
kom fram
och trampar nu lycklig i sitt revir på andra sidan och
undrar om någon snygg älgko möjligen har vägarna förbi!
Älg upphör!
Alla kan inte ha rätt
Men
Alla kan ha fel!
Det grämer kanske en del
när pengar och makt står på spel
att det som man tror på är fel -
Ja, alla kan inte ha rätt
Häromdagen skrev jag några rader om Ikaros:
Om du flyger:
Flyg högt;
så högt
att solens strålar inte når dig!
Så kom jag ihåg en gammal, opublicerad dikt. Skriven 2007 eller tidigare. Här är den, så får du två Ikaros till priset av en.
Jag lurade er alla, stackars dårar
Ni trodde jag dog i ett svallande hav
Vad gagnar väl hånskratt och falska tårar
Om havsdjupet verkligen blev min grav?
Visst lyfte jag högt, nära solens lågor
Där rymden är blå och hettan är sträng
Men där såg jag ner på Jordens plågor
Tog ett beslut och gjorde en sväng
Jag såg hur kungar och andra pirater
Som Minos härjar bland jordens folk
Och kungarna hade många kamrater
Som gärna för makten är vältalig tolk
Präster och ämbetsmän och professorer
Liksom soldater står makten när
Med vapen och ord är de agressorer
Den egna börsen är alltid kär!
Jag såg alla mänskor som kämpar och lider
Som söker en flyktväg ur detta hål
De väntar på segern i dessa strider
När frihetens gnista slår upp till ett bål
Ni trodde jag brändes av solens brasa
Att hettan upplöste vingarnas band
Ni trodde jag föll och fylldes av fasa
Våldsamt jag dök långt från närmaste strand
Fjädrar på vattnet markerade fallet
Vem kunde tro att jag levde kvar
När vingarna verkade ligga i svallet
Var kroppen säkert i havets förvar
Men helt nära vågornas skummande toppar
Flög jag i lönn mot en annan kust
Svalkad av havsvind och salta droppar
Ingen människa kände min lust
Uppe i rymden min tekniske fader
Daedalos flög mot ett annat land
I ljumma vindar och milda grader
Bort mot Siciliens hägrande strand
Daedalos dansar på maktens tiljor
Utan att känna skam eller skuld
Mänskor av den sorten säljer viljor
Bara de får en börs med guld
Själv bara sedd av tärnor och måsar
Kraftiga vingslag förde mig bort
In över länder med höga åsar
Vem trodde jag mäktar en sådan sport?
Jag visste att makten har många vänner
Men Frihetens folk är av annan sort
Jag flyger till goda kämpar jag känner
Bort från den onda världen - bort!
Högt upp bland Kaukasus steniga hamrar
Möts vi till rådslag, Prometheus och jag
Sedan, i Tartaros' mörka kamrar
Titanerna väntar på nästa slag
Ni trodde att frihetens låga var falnad
Av storkungars mörka förkvävande makt
Och konsten att flyga var bränd, sedan svalnad
Då känner ni ej våran hemliga pakt!
För Ikaros spänner på nytt sina vingar
Titanerna kommer med blanka svärd
Uppreser folken till kamp och betvingar
Minos, och vinner vår egen värld!
Makten är stor om den tillåts växa
Härjar som ogräs i åkerns säd
Men vi skall ge den en riktig läxa
Krossa den hårt mellan hammar' och städ!
Sista måndagen denna sommar
Bland regnmolnen tittar solen fram
Så kommer tisdag, onsdag och torsdag
men sedan fredag, september, och höst!
Redan i träden syns gulnande blad
Av det blir man inte så glad
Och inte får man så mycket tröst
när sommarvinden får höstens röst
Flyttfåglar, utan pass eller väska
drar glada åstad till sydliga land
Knasiga sommar: tack och adjö
nu får man vänta på is och snö
Men drömmarna lever i höstens mörker
om vårfåglar, blommor, vår och tö!
Nu berättas om kuppen i Niger
Ryska flaggor, folk som dansar
på gatan. Folk som inte tiger,
som inte lydigt svansar
efter gamla kolonialister
som sög blod ur Afrikas hjärta,
eller nya imperialister
som inte ger annat än smärta.
Herrar i London, New York och Paris,
nu är det tid att förstå
er blodiga historias pris:
För er blir det slut, godnatt, ridå!