Måsen och stjärnan

På ett båtdäck i skärgården för femton år sedan, natten mellan 30 och 31 maj

---

Måsen och stjärnan
ljuset och tärnan -
majnattens blekhet
får blodton i öst

Vågen och tången
Sjöfågelsången
Ejdrarna flyger
med vindfyllda bröst

Vinden pratar med gräset

När jag gick högt på berget avtog vinden

Den satte sig på en klippa och vilade benen -

det kostar på att ränna berg upp och dal ned!

Vinden tog igen sig och pratade en stund med gräset

Drömpoet

Drömpoeten
är en bubbla i havet
blåst ur en sälnos,
skumflarn vid kusten
i vindens våld

Drömpoeten
är glansen från Månen och Aftonstjärnan

Drömpoeten är det enda lövet;
sjunken i mjuka förnan,
ger den sitt liv

Tjuren
med hornen bland stjärnorna,
blomsterkransad av himlaljus

Han säger:
"Idag dog en varg
en Planetens tjänare.
Redan i morgon
kommer straffet"

Någon frågar Jorden:
"Vad har du för roll att spela?"

"Jag spelar ingen roll.
Jag är.
Och jag blir.
Och när maskerna spricker
är jag den jag är."

Krismedvetande enligt Sven Grassman

Krismedvetande som knark i
folkhemsstatens ådror
krisknark spritt av välgödda
helgonhänder
till darrande asketer
väntande på himmelsk nåd

Möt frälsningen i soppkön:
håll en hövlig ton
stå med mössan i hand
så kanske du får en skål!

En apekatt klädd i lustiga kläder
hoppar omkring
framför positivhalaren.
Han tigger pengar från åskådarna,
och apan... ursäkta, det är
ingen apa!
Det är en politiker
en ekonom
en journalist,
och positivhalaren vevar sin krisvals.

Husockupanter, fältbiologer -
vredgat motgift mot knarket.

(Detta skrevs redan 1985! Sven Grassman var en bra nationalekonom - det finns några sådana - som inte drogs med i den nyliberala yran som började grassera från slutet av 1970-talet.)

Diktdoktorn: stryk stryk stryk

Jag fick syn på en poesihörna hos Dagens Nyheter: Diktdoktorn.

Läsare skickar in dikter och får förslag på vad som eventuellt kan göras för att förbättra dem.

De "diagnoser" jag läste var formellt inte märkvärdiga, men de pekade på två saker som ofta behövs för att skapa bra poesi: koncentration på det väsentliga, samt strykningar. En dikt som är övertung av ord och övertydlig med hänvisningar behöver helt enkelt en redaktionell insats som heter stryk stryk stryk!

En del människor som skriver poesi har redan från början känslan för var fokus finns och vilka ord som räcker för att beskriva detta fokus. De är "naturbegåvningarna". Men även om man inte tillhör den lyckliga gruppen kan man öva upp förmågan, vässa sinnet till att uppfatta och ta bort det onödiga.

Skansen

Rör nosen i vinden

- ett luktstråk, kanske,

av något som var Frihet.

Sälmänniskor

Ryggsimmare

Utgallrade ingallrade världar

Rymdvarelser glor på oss -

vi järvskumpar längs glaset

ligger på klippan

rör nosen i vinden

luktar

något som var Frihet

En vinterdag i Stockholm

Det var en vinterdag i Stockholm
och snödrakar lekte längs takrännorna.

I Strömmen skrek en fjällgås bland alla änder
medan dussintals måsar av alla storlekar
fyllde den snöiga luften med vingslag
och skrän. I sanning ett fullfjädrat virrvarr.

Och vinden kom i stöt efter stöt. Den svingade
snödrakarnas glada serpentiner
runt husknutar och tak.

Vattnet surade grått.

---

Den översnöade stubben
ser ut som en beduin i burnus.
Korparna leker
"det fallande lövet"
och snön faller
med ett försynt brus.