Klagomål

 

Jag tyckte att solförmörkelsen den 12 augusti inte var så lysande. Bättre har jag sett! Klagomål Solförmörkelsen den 12 augusti 2026: Jag har sett bättre förmörkelser Mycket bättre Detta: usel föreställning PÄNGARNA TEBAKA!

Så var det midsommar igen

 

(Det är samma historier i media varje år, så det blir väl samma i år igen …)

Fulla fähundar fyller fyllefinkorna
från Ystad till Haparanda
(eller från Smygehuk till Treriksröset)

Slagsmål, fylla, misshandel, oreda, upplopp
Vad firas egentligen?
Att vi gör mot mörkare tider snart?
Eller att det lär bli ett sjuhelsikes åskväder
med skyfall i morgon?
Det blir väl bra bakgrund till baksmällan?

Fulla fånar fjantar frenetiskt!

Licensjakt (???) på poeter

Du väntar
i detta hål i rummet
som är tiden.

Morgonen glider bort
i duggregn …

(Röst 1, arg:) - Och hur vet du att tiden är ett ”hål i rummet”? Är det kanske snarare ett hål i huvudet det handlar om?
(Röst 2:) - Tänk om det är tvärtom, rummet är ett hål i tiden i stället, din poetmupp!
(Röst 3.) - Hör upp allihop, har ni aldrig hört talas om rumstid? Tänk på Einstein och fysikens vetenskap!

… och regnet är en dröm,
en skärva av livet,
som rinner bort
i rymdens morgnar och aftnar …

(Röst 1:) - Vad är det för goja, vad yrar knäppisen om!
(Röst 2:) - Det är ju licentia poetica, diktaren skapar fritt efter eget gottfinnande.
(Röst 3:) - Licentia poetica, haha! Det borde vara licensjakt på tokiga poeter!

[Här får redaktören gå in och precisera: om man konsulterar Alf Henrikssons oumbärliga Verskonstens ABC så framgår det att 'licentia poetica' avser ”diktares antagna rätt att avvika från normala språkregler, ordformer och ordföljder. Oftast är det frågan om anpassningar till meter eller rim:”

Går man på Henrikssons definition så avser inte 'licentia poetica' galenskaper i största allmänhet, vilket kritiken verkar avse gällande den här dikten.]

… och regnet blir en ström
som slutligen hejdlöst faller
och blir till intet
i malströmmen där tid och rum dör …

(Röst 1:) - Är det slut nu? Hoppas …
(Röst 3:) - Nej, han verkar ladda upp för slutraderna.

… De odödliga gudarna
sörjer vid de dödliga gudarnas gravar. 

(Äntligen!) 

Vårpoeten slår till igen (några dagar för sent, men vem bryr sig?)

 

Ge mig en tanke
Ge mig ett ord
Ge mig ett frö
      att sätta i jord

Ge mig en måne
Ge mig en sol
Ge mig en vår
      och en trädgårdstol

Tänk mina tankar
Skaka min själ
Vårgalenskap
     är väl aldrig fel?

Vårpoeten vaknar

 

Den åttonde januari 2013 publicerades den här texten här på Björnpoesi (jag gissar att den skrevs redan på 1980-talet):

Vårpoeterna sover ännu

Det arktiska trollspöt
har svept Sverige i vitt

Vårpoeterna sover ännu
i sina puppor

Redo att spricka ut
som vackra fjärilar

När solen och vårregnen
sopat bort den sista snön!

Det var då det, men låt oss se om denne vårpoet har kläckt ur sig något på senaste tiden! Här är några noteringar, orimmade eller rimmade, nedtecknade från slutet av mars till början av maj 2026:

1.
Vårdagjämning
Helgdagsstämning
     fastän bara fredag.
Frost och grön knoppar:

Som understrykningar i en gammal bok
kommer livet tillbaka
i fragment.

2.
(I Kungsträdgården, Stockholm)
Humlor irrar
Nässelfjäril stirrar
     mot solen

Japans körsbärsblom möter vårhimlen.
Hörs bambuflöjt och koto?
Eller bara turister och lokalbor
     med mobilkameror och glam?

3. 
Se nu att svalörten blommar,
och att du inte bommar
allt det växande livet,
de gröna skotten och kivet
mellan fåglar som bråkar,
och kanske tråkar,
den som är blyg och snäll
och vägrar vandra i vårens karusell!

4.
Häggar blommar
Ekarna får blad
En känsla av sommar
i vårblåstens stad.

Solvärmen kommer från öst
Isiga vindar från väst
En tid med motsatta budskap -
men våren är alltid bäst!

Dagsvers: Hormuz, ekonomi, människor ...

 

Vad sägs om krisen i Hormuzsundet?
Hur går det med lånet, det som är bundet?

Börsen den vacklar och kan kanske välta.
Börsspekulantens kalkyler kan smälta.

Men bortom finanser och världshandelns öden
drivs åter mängder av människor i döden.

Dagsvers, kortpoesi, haiku - eller vad?

 Snart dömd - redan fördömd
          "Bonusprins"

Er poet vill göra ett tillägg denna lilla vers: Norrmännen har visat en monumental brist på omdöme. En riktig prinsessa heter inte Mette-Marit! En riktig prinsessa heter Kunigunda, Aurora Borealis, eller Sigrid Storråda! Gör om, gör rätt! Gör prinskorv!

Några Staffan-stollerier

Förklaring till det följande: Vid Lucia spelades diverse körlåtar på radion, bland annat olika versioner av gamla visan om Staffan stalledräng. Det gav mig lite 'lustiga vibbar' och resulterade i några mer eller mindre välrimmade verser. 

I myternas röriga värld hette Staffan ibland Stefan(us) och var en gammal martyr. Han fick en sten i skallen och mådde inte bra av det. Hur det kunde kopplas ihop med kappridning på juldagen är det nog ingen som förstår.

När jag kom att tänka på att Staffan är en variant av Stefan ramlade ytterligare en pollett in: det finns ju en kriminell Stefan i verkliga livet! Han är känd som Tjock-Steffe och har till och med en sida på wikipedia. Fast den gynnaren verkar ha pysslat med annat än häststöld. Han kanske var för tjock för att komma upp på hästen?

a.

Staffan var en stalledräng
Han var medlem av ett gäng
Alla dessa fålar fem
Stal han från en bondes hem
Sedan kom polispiketen
Staffan hamnade i smeten
Snart så blev han platt som plätten
När han släpades till rätten
Redan i den nästa kväll
Satt han i en dyster cell
Med en ganska dålig säng -
Inte längre glad gamäng

b.

Staffan är en kriminell
Sitter nu i Kumlas cell
Knyckte fem av bondens kusar
Med sitt gäng av skumma busar
Men så fick han stå sitt kast
Snuten tog den busen fast!

c.

Staffan var en stolle-dräng
Jönsa runt med stolle-gäng
Nallade fem fina kusar
Med sitt fula gäng av busar

d.

Staffan är en stolle-dräng.
I stället för sin sköna säng
Hastar över vintrig äng
Jagar efter stilpoäng
I juldagsmorgons stjärnljus -

Det var Staffan Stolle
och hans sista refräng!

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Jag har sett Tomten!

 

Er amatörpoet gjorde en märklig observation dagen efter första advent, det var på buss 832 mellan Fornpasset och Myrmalmsringen (Haninge kommun), och rapporterade detta:

Söderut, långt från Slussen,
där satt ju Tomten på bussen!

Det var en äldre rundlagd man.
Skäggig och rödbrusig – det var han!
klädd i en röd tomteluva,.
och tillika röd tomtetröja

Sen klev Tomten av bussen,
mot ICA Maxis storhandels-stuva -
Mer kan jag inte avslöja!

Björnen sover kanske ...

 

... men inte i sitt lugna bo. Vintern är inte långt borta, men björnarna på Skansen hade ännu inte lufsat in i idet för att sova bort vintern den 14/11 när jag tog några bilder av sömniga björnar ute på björnberget. De inspirerade till följande vers. 

Skansens björnar är ännu vakna.
Är ute i hägnet, vill inte sova.

När regn och novemberrusk fyller luften
stirrar de håglöst ut i intet.

Kanske de drömmer om färska lingon,
om Mors lilla Ollle som hälsar kavat.

Kanske om middag på älgens kalvar
och annat trevligt i vårens skog.

Min första (och nog sista) aforism

 ”Aforism … Kort (lösryckt) lärosats, tänkespråk, 'tankespån', ibl. nära ordspråk, ibl. 'eldgnistor” enligt Olof Östergren Nusvensk ordbok.

Hej alla fyra läsare (eller fem?)!

Jag har varit borta från sajten ganska länge, så det är kanske dags att ge ett livstecken. Och det gör jag med min enda aforism. (Kan ha skrivit ytterligare en till, men hittar inte igen den, och den var nog inte så bra.) För övrigt har ordet aforism en förnumstig ton känner jag, aforismer verkar ofta skriva självklarheter på den stackars läsarens näsa.

Vad säger Östergren om synonymer till 'förnumstig' förresten? ”småvis, småklok, småförståndig, snusförnuftig, ibl. lillgammal.” Det är väl bra, men för egen del vill jag stryka 'lill' från lillgammal. Snusar jag jag inte heller.

Men fram med näsan så får jag skriva nu! Här är min förmodligen både första och sista aforism:

I personen som deklarerar ”jag är emot alla sorters extremism”
kan det döljas en otäck liten högerextremist.

Farväl till kall och gnällig maj!

Nu samlar våren sitt pick och pack
och smiter ut genom hemlig dörr.
Vi vinkar adjö och säger: "Tack"
Och: "Nog var det bättre förr,
när årstider följde en fast kalender
och kom i tid, alltid en i sänder.
Nu är det kaos och årstiders-blaj,
så dra du hädan, du kalla maj!"

Ormens år

Ormen har just ersatt Draken i den kinesiska kalendern. Gott nytt år, kanske särskilt till boende i Väsby!

Ormens år – det är är i år
En listig krabat som utan spår
Slingrar runt bland buskar och snår

Människan runt på marken går
Fåglarna högt i himlen når
Vad ormen tänker, ingen förstår

Ormen väser ett ”Por favor
Jag ömsar skinn och snart är det vår
Högre än så ej min klokskap står!”

Årets juldikt 2024

Tiden går under gnat och gnäll.
Rätt vad det är blir det julaftonskväll.
Somliga ögon blir rörda, ja blanka,
andra tycker det mest liknar Anka.
Ja, Kalle och gänget galna tomtar
som skränar högljutt och promptar
folkets massor att konsumera
(vad kan väl handeln önska mera?).

Men kvar finns än en gammal gubbe,
han nöjer sig med en sillbit och nubbe.
Kanske hans snälla gråa gumma tänker
på barndomshemmets enkla små skänker.

Och någonstans på den svenska tundran
finns ett barn med storögd förundran
som bortom stadens gator och skjul
hör en röst som viskar "God jul!

Många småstycken från sommar och höst 2024

 

Korta texter, skrivna sommar-höst 2024. Eventuellt kommer en del två (ta det som ett löfte eller hot, vad som nu föredras!)

1.

Jag tänkte en dikt
Den försvann ur minnet
Världen är tommare

2.

Du går in i hösten
Väntar vinter
Hoppas våren
kommer åter

3.

På Skansen. Ser björnar
men inga örnar
Däremot en lo
och en raggig ko,
ett djur mer känt
som europeisk visent

4.

"Jag saknar ord" ropar den arge
Sedan svamlar människan i all evighet

"Det värsta jag någonsin sett"
(tja, det säger du väl en gång i halvtimmen eller så ...)

5.

Revolutionens häst
trampar otåligt i spiltan.
Var är ryttaren!

6.

Lördagskväll
Missilerna jagar över Ukrainska stäppen
Helgnöje

7.

Det kommer alltid en måndag

8.

Världen
är en fälla
för oskyldiga själar

9.

Dimman lättar
Dunsar i gräset
Eken fäller sina ollon
Höst!
Varje natt
för oss närmare mörkret

10.

Paradigm -
paraply
mot regn av motförslag

11.

Sum!
Hm ... aha!
Ego sum!
The sum of all Ego
is the collective consciuosness

12.

Om Palestina dör
dör också du

13.

Första höstdagen
Det märks
Det var noll grader i Nikkaloukta igår
Mörkret kommer

14.

Utan brådska
går jag fram till fönstret
tittar, lyssnar ...
ja, det är åska!

15.

Kall morgon
Bländande sol -
Höst!

16.

"Duns"
Ett pukslag för hösten
Hästkastanjer faller hårt

17.

- Hur vet man att apkoppor grasserar?
- Folk äter bananer som besatta!

18.

För en stund
är bolltisteln
biets fasta punkt
i tillvaron

19.

Solen må ändra färg, men aldrig blir den grön av avund

20.

Ålderdom:
när håret inte växer där man vill att det skall växa!

21.

(Under sommarens nyhetstorka kan även subkulturella yttringar som poesi få några sidor i kvalitetspressen:)

- Det förs en poesidebatt i tidningen nu
- Varför?
- Det är sommar. Den årliga poesidebatten kommer varje sommar!
- Spaltfyllnad?
- Ja, ungefär ...

Halva juni har gått

Halva juni var över igår
Tyst och diskret, utan några spår
har dagarna lämnat oss.

Men se: det finns ju blommor som vissnar
Tornseglarn svänger så att man hisnar
Småfiskar spritter i Mälarens vatten -
Är inte det spår, så vete katten!

(2024-06-16)

(T)Ramsa om älgsimmet

Ja, i skrivande stund är det inte många timmar kvar av årets stora älgvandring över Ångermanälven. Just nu har 81 älgar simmat över, vilket väl får ses som en braksuccé jämfört med ynkliga 21 simmare förra året. Det är inte utan att det känns lite tomt när årets älgvandring snart är slut. Men vi får väl försöka hålla ut till nästa års vandring och sköna stunder vid älven. Kanske kan en liten ramsa i någon mån fylla tomrummet?

Tio älgar skulle ut och simma
En sprang till skogs
så var de bara …

Nio älgar som skulle ut och simma
En gick till botten
så var de bara …

Åtta älgar som skulle ut och simma
En tappa sugen
så var de bara …

Sju älgar som skulle ut och simma
En fick förhinder
så var de bara …

Sex älgar som skulle ut och simma
En måste vabba
så var de bara …

Fem älgar som skulle ut och simma
En tog en färja
så var de bara …

Fyra älgar som skulle ut och simma
En missa starten
så var de bara …

Tre älgar som skulle ut och simma
En såg en slagbjörn
så var de bara …

Två älgar som skulle ut och simma
En trampa vatten
så var det bara …

En älg som skulle ut och simma
Den kom fram
och trampar nu lycklig i sitt revir på andra sidan och undrar om någon snygg älgko möjligen har vägarna förbi!

Älg upphör!

Rätt eller fel

 

Alla kan inte ha rätt

Men

Alla kan ha fel!

Det grämer kanske en del
när pengar och makt står på spel
att det som man tror på är fel -
Ja, alla kan inte ha rätt

Våryra är bättre än snöyra

Jäkla snöfall, just när det började se ut att våren skulle köra igång på allvar!

Stackars krokusar, de lever alltid farligt på våren!

Om den som vädret kan styra
hör, så vill jag ivrigt bedyra
att jag föredrar en härlig våryra,
när fåglar kan drillar avfyra,
än gnällväder, slask, och snöyra!

2 x Ikaros

 Häromdagen skrev jag några rader om Ikaros:

Råd till Ikaros

Om du flyger:

Flyg högt;
så högt
att solens strålar inte når dig!

Så kom jag ihåg en gammal, opublicerad dikt. Skriven 2007 eller tidigare. Här är den, så får du två Ikaros till priset av en.

Ikaros återkomst

Jag lurade er alla, stackars dårar
Ni trodde jag dog i ett svallande hav
Vad gagnar väl hånskratt och falska tårar
Om havsdjupet verkligen blev min grav?

Visst lyfte jag högt, nära solens lågor
Där rymden är blå och hettan är sträng
Men där såg jag ner på Jordens plågor
Tog ett beslut och gjorde en sväng

Jag såg hur kungar och andra pirater
Som Minos härjar bland jordens folk
Och kungarna hade många kamrater
Som gärna för makten är vältalig tolk

Präster och ämbetsmän och professorer
Liksom soldater står makten när
Med vapen och ord är de agressorer
Den egna börsen är alltid kär!

Jag såg alla mänskor som kämpar och lider
Som söker en flyktväg ur detta hål
De väntar på segern i dessa strider
När frihetens gnista slår upp till ett bål

Ni trodde jag brändes av solens brasa
Att hettan upplöste vingarnas band
Ni trodde jag föll och fylldes av fasa
Våldsamt jag dök långt från närmaste strand

Fjädrar på vattnet markerade fallet
Vem kunde tro att jag levde kvar
När vingarna verkade ligga i svallet
Var kroppen säkert i havets förvar

Men helt nära vågornas skummande toppar
Flög jag i lönn mot en annan kust
Svalkad av havsvind och salta droppar
Ingen människa kände min lust

Uppe i rymden min tekniske fader
Daedalos flög mot ett annat land
I ljumma vindar och milda grader
Bort mot Siciliens hägrande strand

Daedalos dansar på maktens tiljor
Utan att känna skam eller skuld
Mänskor av den sorten säljer viljor
Bara de får en börs med guld

Själv bara sedd av tärnor och måsar
Kraftiga vingslag förde mig bort
In över länder med höga åsar
Vem trodde jag mäktar en sådan sport?

Jag visste att makten har många vänner
Men Frihetens folk är av annan sort
Jag flyger till goda kämpar jag känner
Bort från den onda världen - bort!

Högt upp bland Kaukasus steniga hamrar
Möts vi till rådslag, Prometheus och jag
Sedan, i Tartaros' mörka kamrar
Titanerna väntar på nästa slag

Ni trodde att frihetens låga var falnad
Av storkungars mörka förkvävande makt
Och konsten att flyga var bränd, sedan svalnad
Då känner ni ej våran hemliga pakt!

För Ikaros spänner på nytt sina vingar
Titanerna kommer med blanka svärd
Uppreser folken till kamp och betvingar
Minos, och vinner vår egen värld!

Makten är stor om den tillåts växa
Härjar som ogräs i åkerns säd
Men vi skall ge den en riktig läxa
Krossa den hårt mellan hammar' och städ!