Berget av olästa böcker växer
Tjocknar och växer fast tiden står still
Tidsspannet krymper och högarna växer -
Min tid tar slut. Det mesta blir kvar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Vägen leder alltid någonvart
Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
Leta i den här bloggen
Kontakt
Jag kan nås på epost b.e.nilsson@telia.com. Vettiga frågor besvaras och ovettiga raderas utan omsvep.
Twingly statistik
Vägen leder alltid någonvart
Bloggarkiv
-
▼
2008
(96)
-
▼
december
(15)
- Floden
- Vid sjön där älvdansen gick i somras
- och gick in i stenen
- Ett spöke går genom Europa ...
- Mina juldikter
- Vintersolstånd
- Afton i fjällen - 13 juni 1991
- Bro
- En midsommardag
- Den läsandes vånda
- Haiku i klassisk form om att inte dricka glögg p.g...
- Julafton 1990
- A ... Ö
- Den gudalika människan
- Tid - stilla
-
▼
december
(15)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar