söndag 17 mars 2019

Tokerier


I.
Nu slår Klockan Sju.
Sju slår tillbaka.
Sekunderna flyr i panik.
Timmarna hukar ängsligt.
Åtta undrar om Klockan är på bättre humör om en timme.
Allt är kaos.
Kaos är granne med sig själv.

II.
"Mot kvällen får den late bråttom".
Men mot kvällen dricker den late sin latte
och funderar:
"Bråttom ... brått ...
men det finns ju talesättet
att "brått inte lönar sig".
Jag är hederlig,
brått vill jag inte vara med om!"

Och så går den late till vila
(utan att vara särskilt utmattad efter dagens id)
och sover 'den rättfärdiges sömn'.
Allt medan det utelåsta samvetet
desperat bankar på dörren och skriker
"brott, inte brått, din eländiga åsna!"

onsdag 13 mars 2019

Poetisk essä - Bli aldrig den äldsta/e!

Minns detta visdomsord:
"Bli aldrig den äldsta/e!"

Media berättar att "det här är den äldsta/e
i hela världen, i Japan,
i Halland eller Skillingaryd ..."
men vad händer?


Det går en tid.
Så får vi veta att den äldsta/e
i hela världen, i Japan,
i Halland eller Skillingaryd
är död ...

Varpå en ny stackare släpas fram
som varande äldst,
och dessutom antas svara på frågan
"hur har tant/farbror gjort för att bli så gammal?"

Kanske gamlingen inte ens hinner svara
("en fet cigarr och några rejäla groggar till frukost
de senaste nittio åren" vore väl festligt!)
innan livets naturliga processer gör
att en ny äldste/a måste plockas fram.

Alltså, att bli äldst
betyder att man har väldigt dåliga framtidsutsikter.
Så undvik detta!

fredag 25 januari 2019

Snötider

I.

Den nya snön har täckt de infrusna spåren
     i den gamla.
     Som alla våra spår
en gång kommer att suddas ut.

Våra tillfälligheter
      i något mer långvarigt -
Evigheten kanske - om den nu finns?

II.

Konversation:

- Tystnaden i snön som faller,
     hör du den?

- Men allt slammer, bilar, flygplan,
     larmet i stan?

- Man måste separera ljuden, inrikta sig
     på snön.

- Och vad hör man då?

- Tystnaden. Man hör tystnaden
     i snön som faller.

Tyst,
     som ugglevingar ...

Lyssna!

onsdag 2 januari 2019

30/12 2018 - vemodsvackert

Den vita hästen
i hagens snö och frusna lera
betraktar mig helt kort.

Kråkors hesa skrän
sågar in i en grå förmiddag
mot årets slut.

Långt från sommaren
är decemberslutet -
ändå blir sinnet på något sätt
vemodsvackert.

söndag 16 december 2018

Om jag hade varit romantisk poet ca. 1820 ...

... hade jag kanske skrivit så här:  

På demante-hällen Näcken sitter,
gnider felan. Kalla forsen brusar,
mörka skogens granar susar
under tusen stjärnors glitter.

Liten vallpilt, ängslig, blyger,
står bland träden, spejar, spanar.
Dunkelt han en trollton anar
innan han mot vattnet smyger.

Näckens spel, mysterium,
fiol och stora forsens fall
fägnar örat fastän vilt.

Timmen den har blivit skum.
Snart är vackra visan all.
Smyger hem gör liten pilt.

fredag 23 november 2018

Svarta fredagen

En black om foten
blir Svarta Freda'n
för Jorden som kvävs
av det nät som vävs
av rovspindeln Tillväxt
runt vår arma planet.

lördag 3 november 2018

Alla helgon & busar

Alla helgon står i farstun och trampar.
Och med dessa står alla busar och klampar
bråkiga omkring.

Månne de döda i livet än stökar,
torra och skrumpna som gamla lökar -
betyder ingenting.

Men i gravens mull kan blommor växa.
Låt det för alla bli en läxa:
[Och vad den läxan kan innebära kanske du själv kan fundera ut!]