Men korparna var tysta

Från diket hördes ljud, som toner från en xylofon.

Jag tänkte: hur kan vatten låta som trä?

Droppar glänste på kala grenar.

Föll med små smällar på marken.

Jag stannade och såg på en ek.

Den var väl i vinterdvala nu.

Drömde kanske om blåmesar bland sommarlöv.

Men korparna var tysta.

Om de ville flyga bort med alla onda drömmar.