söndag 5 augusti 2012

Jag sitter på en bänk i solen och läser dikter av Göran Greider

Världens herrar:
De utplånar det liv
som gjorde oss själva möjliga.

Vilka blir framtidens människor?
De som vet
hur man överlever på en soptipp?
De 'okontaktbara',
som ännu finns kvar
som folkspillror i avlägsna djungler?

Att luta sig tillbaka.
Se mörket komma.
Finns det mer att göra?

Etruskerna
fick sina utmätta sekler,
sedan föll deras städer.
Så var profetian.

Vad händer med oss?
Profeterna vet!

'Strand' - är det en bra liknelse?
En gång kom vi opp ur vågorna,
tog landet i besittning.
Nu är vi åter på stranden
med ansiktet mot oceanen,
ryggen mot ett öde land.
Nu står vi på stranden
utan båt som kan föra oss vidare.

Se hur bin
ännu arbetar i lavendeln
(är det lavendel? blå i alla fall)
och gråsparvar hoppar
framför fötterna!
Här skulle jag kunna sluta med allting,
och ändå känna mig rätt nöjd.

Inga kommentarer: