En bonde som ärjar sin åker
En gumma med ris på sin rygg
I fjärran hörs lärkor och råkor -
Vinden är vårlig och trygg.
Men bonden han tänker på kornet
Och gumman på värme i hus
När vårvinden stöter i hornet
Och skogarna fylls av dess brus
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Dikten är så fin till tavlan. Vårliga vindar känns så hoppfullt. Är det du som har målat tavlan?
Jo, den målade jag någon gång i slutet av förra årtusendet. Akryl på en billig pappskiva. Var väl delvis inspirerad av den släktforskning jag höll på med då.
Tavlan är mycket fin! Jag har inte tittat på några andra målningar av dig ännu. Du har många strängar på din lyra!
Fotot blev lite dåligt, men det är ju bara jag som vet. Tiden räcker inte till för alla strängar på lyran dessvärre. Hur får man några extra timmar per dag?
Hjälpte det inte till att avstå från TV:n? Annars tycker jag att man ska ta det med ro. Det går inte att hinna med allt man vill, utan man får sovra. Det är ju viktigt med frid i sinnet!
Nja, jag tittade inte så mycket på Tv så tidsvinsten blev nära nog försumbar. Jag läste fel vad du skrev, läste först "man får sova" (vilket ju också kan vara en god idé) innan jag såg att det skall vara "sovra". som ju är en annan sak. Jag har nog lättare att sova än att sovra tror jag.
Skicka en kommentar