När dinosaurier sjöng

När dinosaurier sjöng
och stampade takten
var världen lyckligt ung

Det står en ek på Djurgår'n och vrålar

(Bilden tagen 20/2 nära Rosendals stallar på Djurgården.)

Det står en ek på Djurgår'n och vrålar
men inte vet jag vad den vrålar för …

Vrålar ut
Skriker
ett fruset plågat skri
mot himlen

Vrålar upp
Mot orättvisor?

Vrålar åt något

Varför skriker du?
Varifrån kommer ditt plåga?
Du ser ut
som ett barn som berövats hela sin värld
men världen förstår inget utan står bara brydd och glor
och undrar varför du skriker!

Men så svara då!
Hur kan jag hjälpa om du inte svarar?

Men eken står bara där
och vrålar övergivet plågat
mot den gråtunga himlen -

och vad kan jag göra åt det?

Ett moloket lejon med band om sin hals

tycker inte det här är kul, inte alls

för hellre hon röt ett ruskigt "vafalls"

och dansa med gnuer en lustig vals!

När symfonierna tystnar

När symfonierna tystnar
och fugorna
saxofonerna
återstår kanske ändå en kamelklocka
bortom Hindukush.

Och efter den:
vinden i tallarnas kronor.

Vinden och snön spelar sin skog,
knäpper på björkarnas grenar.

Sparka röv

Du skall sparka maktens röv -
inte slicka
bara kicka
maktens röv förutan töv

Rivning för nybygge i Liljeholmen

Här står många stora maskiner

De vilar sig efter slit och släp.

Kraftiga hus har malts till ruiner

Armeringsjärnen ser ut som skräp

Rivningstomternas avfallsmassor

Ser ut som resterna efter krig

Men någonstans finns välfyllda kassor

Kanske här blir bostad för dig?

De - och de andra

Det finns de som bara kan dra åt ...

... och så finns det ...

De små
de ringa
de förtryckta
de hunsade
de undanschasade
med löjliga kläder
skrynkliga
krokiga
försagda
trötta ögon
döda ögon
skrämda ögon
osäkra händer
darrande händer;
de som alltid fick stå därnere

Fjärilarnas under

När man ser mot talltopparna och himlen
och molnen som blåser förbi,
det känns som om tallarna faller mot en ...

När diskret marimbaklatter hörs från den sista isen,
eller ljud som av hopskrynklat papper ...

Fjärilarnas under - låt det inte gå förlorat!

Att vänta på regn

Regn
inväntas bäst under tystnad
Ljuset dras ned
En mörkare ton
gör dagen till afton - hör,
hur åskguden slår
en virvel i fjärran
Snart är regnet här:
en viskning i kvällen,
ett stilla sus

Måsen och stjärnan

På ett båtdäck i skärgården för femton år sedan, natten mellan 30 och 31 maj

---

Måsen och stjärnan
ljuset och tärnan -
majnattens blekhet
får blodton i öst

Vågen och tången
Sjöfågelsången
Ejdrarna flyger
med vindfyllda bröst

Vinden pratar med gräset

När jag gick högt på berget avtog vinden

Den satte sig på en klippa och vilade benen -

det kostar på att ränna berg upp och dal ned!

Vinden tog igen sig och pratade en stund med gräset

Drömpoet

Drömpoeten
är en bubbla i havet
blåst ur en sälnos,
skumflarn vid kusten
i vindens våld

Drömpoeten
är glansen från Månen och Aftonstjärnan

Drömpoeten är det enda lövet;
sjunken i mjuka förnan,
ger den sitt liv

Tjuren
med hornen bland stjärnorna,
blomsterkransad av himlaljus

Han säger:
"Idag dog en varg
en Planetens tjänare.
Redan i morgon
kommer straffet"

Någon frågar Jorden:
"Vad har du för roll att spela?"

"Jag spelar ingen roll.
Jag är.
Och jag blir.
Och när maskerna spricker
är jag den jag är."

Krismedvetande enligt Sven Grassman

Krismedvetande som knark i
folkhemsstatens ådror
krisknark spritt av välgödda
helgonhänder
till darrande asketer
väntande på himmelsk nåd

Möt frälsningen i soppkön:
håll en hövlig ton
stå med mössan i hand
så kanske du får en skål!

En apekatt klädd i lustiga kläder
hoppar omkring
framför positivhalaren.
Han tigger pengar från åskådarna,
och apan... ursäkta, det är
ingen apa!
Det är en politiker
en ekonom
en journalist,
och positivhalaren vevar sin krisvals.

Husockupanter, fältbiologer -
vredgat motgift mot knarket.

(Detta skrevs redan 1985! Sven Grassman var en bra nationalekonom - det finns några sådana - som inte drogs med i den nyliberala yran som började grassera från slutet av 1970-talet.)

Diktdoktorn: stryk stryk stryk

Jag fick syn på en poesihörna hos Dagens Nyheter: Diktdoktorn.

Läsare skickar in dikter och får förslag på vad som eventuellt kan göras för att förbättra dem.

De "diagnoser" jag läste var formellt inte märkvärdiga, men de pekade på två saker som ofta behövs för att skapa bra poesi: koncentration på det väsentliga, samt strykningar. En dikt som är övertung av ord och övertydlig med hänvisningar behöver helt enkelt en redaktionell insats som heter stryk stryk stryk!

En del människor som skriver poesi har redan från början känslan för var fokus finns och vilka ord som räcker för att beskriva detta fokus. De är "naturbegåvningarna". Men även om man inte tillhör den lyckliga gruppen kan man öva upp förmågan, vässa sinnet till att uppfatta och ta bort det onödiga.

Skansen

Rör nosen i vinden

- ett luktstråk, kanske,

av något som var Frihet.

Sälmänniskor

Ryggsimmare

Utgallrade ingallrade världar

Rymdvarelser glor på oss -

vi järvskumpar längs glaset

ligger på klippan

rör nosen i vinden

luktar

något som var Frihet