Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
lördag 25 april 2015
Vårens kråka
Vårens svarta solglänsande kråka - nyputsad, till fest.
Träden drar uppåt. De höjer sig, mig och allt annat, mot himlen.
De är visare, pekar mot något annat. Vägposter utplacerade av en annan intelligens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar