Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
tisdag 13 november 2012
Hösten betraktar sitt verk
På en ensam bänk i solen
betraktar Hösten sitt verk
av kala grenar och fallna löv
med fläckar av nattens frost.
Molnen är borta. Morgonsol
ger löven ett gyllene sken.
Hösten kan smaka förvinterluft
och känna att verket är gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar