Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
måndag 10 september 2012
Klockan kryper samman
Klockan kryper samman
Väntar på natten
Öarna vältrar sig som valar
vid Mälarens stränder
Symfonin vandrar runt
i modlös förvirring
Solen närmar sig
med all sin kyla,
sitt frostiga leende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar