Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
söndag 9 mars 2008
Ändå såg han mot solen
Den våren tänkte han mycket på döden på vittrande gråbruna löv på tomheten
Vinden tog inte bort det dunkla som drog över sinnet som molnskuggor över en bergssida