Kilskrift

Klövspår
gör kilskrift:
rad av tecken
i frusen åkerlera.

Förra året låg snön meterdjup här.
Nu är plogfårorna öppna mot himlen.

I skogsbrynet ropar en korp.

Jag följer teckenraden,
hör porl från bäcken.

Det är några månader kvar
till vipor och lärkor.

Tecknen är tysta.

Evighetsarbete. Vintersolstånd

Vintersolstånd

Åter vidtar Sisyfosarbetet:

Från vinternatts svarta hål

Baxa solen högst på himlen!

Stockholmsrim

Löven faller som snö mot marken;
Snart skall snön börja löva ned.
Frosten skall täcka grenen och barken
på varje buske, på varje träd.

Vintern skall vitna skogen till dvala
Lång blir sömnen för alla träd.
De vaknar till vårdagar, mindre svala,
När solen åter står mäktig och bred.

(Om man låter 'träd' uttalas som 'tred' så rimmar det på 'ned' och 'bred', och blir så kallade stockholmsrim.)

Ännu ett mord

Den kvällen
hade himlen märkliga färger.

Det blåa
gled över i violett

som så småningom
djupnade till tung rosa;

Himlen
breddes ut - en blodig duk.

(Antagligen skriven under den tid Lasermannen var i farten och Folkhemmet kantrade i ett svärm av kulor från ny liberalism och Ny Demokrati)

Vargarna på Skansen

Strindberg skrev om vargar på Skansen
Hur gråbenen ylade på sitt berg
Nosen i vädret, sitter på svansen
Tjuten går rätt genom ben och märg

Idag hörs ulvarna åter från fängslet
Den gråa klippan vid Djurgårns strand
Vargarnas rop går högt över stängslet
Når oss, och sätter hjärtat i brand

Sommarmeditation

Här kan man sitta och meditera

när moln drar förbi i långsam lunk.

Sitta och titta och reflektera -

ta ur sommarbägar'n en klunk

av livets vatten (med låg alkoholhalt)

när trutarna gastar för fuller hals.

Månne livet en dag gör vrålhalt,

men nu dansar humlorna sommarens vals!

"Hej"

"Hej" ropar barnet till ekorren