Detta regnet
faller i en vind
varken kall eller varn
i förorten
där björkarna står
i ett gröngult skimmer
där videungarna
blivit ludna håriga djur
där en övergiven refug
med två lyktor
står på en tom gata.
Gammal förort
med spårvagnsrassel
inmurat i tystnaden.
För varje vår:
nässlornas friska skott
maskrosornas taggiga bladrosetter.
Tankarna
är stilla i regnet.
Bara människan
går genom årstiderna
genom känslan av en tunnel
mellan årstiderna
mellan seklen.
tisdag 14 augusti 2007
måndag 13 augusti 2007
Ikaros' återkomst
Jag lurade er, alla stackars dårar
Ni trodde jag dog i ett svallande hav
Vad gagnar väl hånskratt och falska tårar
Om havsdjupet verkligen blev min grav?
Visst lyfte jag högt, nära solens lågor
Där rymden är blå och hettan är sträng
Men där såg jag ner på Jordens plågor
Tog ett beslut och gjorde en sväng
Jag såg hur kungar och andra pirater
Som Minos härjar bland jordens folk
Och kungarna hade många kamrater
Som gärna för makten är vältalig tolk
Präster och ämbetsmän och professorer
Liksom soldater står makten när
Med vapen och ord är de agressorer
Den egna börsen är alltid kär!
Jag såg alla mänskor som kämpar och lider
Som söker en flyktväg ur detta hål
De väntar på segern i dessa strider
När frihetens gnista slår upp till ett bål
Ni trodde jag brändes av solens brasa
Att hettan upplöste vingarnas band
Ni trodde jag föll och fylldes av fasa
Våldsamt jag dök långt från närmaste strand
Fjädrar på vattnet markerade fallet
Vem kunde tro att jag levde kvar
När vingarna verkade ligga i svallet
Var kroppen säkert i havets förvar
Men helt nära vågornas skummande toppar
Flög jag i lönn mot en annan kust
Svalkad av havsvind och salta droppar
Ingen människa kände min lust
Uppe i rymden min tekniske fader
Daedalos flög mot ett annat land
I ljumma vindar och milda grader
Bort mot Siciliens hägrande strand
Daedalos dansar på maktens tiljor
Utan att känna skam eller skuld
Mänskor av den sorten säljer viljor
Bara de får några börsar guld
Själv bara sedd av tärnor och måsar
Kraftiga vingslag förde mig bort
In över länder med höga åsar
Vem trodde jag mäktar en sådan sport?
Jag visste att makten har många vänner
Men Frihetens folk är av annan sort
Jag flyger till goda kämpar jag känner
Bort från den onda världen - bort!
Högt upp bland Kaukasus steniga hamrar
Möts vi till rådslag, Prometheus och jag
Sedan, i Tartaros' mörka kamrar
Titanerna väntar på nästa slag
Ni trodde att frihetens låga var falnad
Av storkungars mörka förkvävande makt
Och konsten att flyga var bränd, sedan svalnad
Då känner ni ej våran hemliga pakt!
För Ikaros spänner på nytt sina vingar
Titanerna kommer med blanka svärd
Uppreser folken till kamp och betvingar
Minos, och vinner vår egen värld!
Makten är stor om den tillåts växa
Härjar som ogräs i åkerns säd
Men vi skall ge den en riktig läxa
Krossa den hårt mellan hammar' och städ!
Ni trodde jag dog i ett svallande hav
Vad gagnar väl hånskratt och falska tårar
Om havsdjupet verkligen blev min grav?
Visst lyfte jag högt, nära solens lågor
Där rymden är blå och hettan är sträng
Men där såg jag ner på Jordens plågor
Tog ett beslut och gjorde en sväng
Jag såg hur kungar och andra pirater
Som Minos härjar bland jordens folk
Och kungarna hade många kamrater
Som gärna för makten är vältalig tolk
Präster och ämbetsmän och professorer
Liksom soldater står makten när
Med vapen och ord är de agressorer
Den egna börsen är alltid kär!
Jag såg alla mänskor som kämpar och lider
Som söker en flyktväg ur detta hål
De väntar på segern i dessa strider
När frihetens gnista slår upp till ett bål
Ni trodde jag brändes av solens brasa
Att hettan upplöste vingarnas band
Ni trodde jag föll och fylldes av fasa
Våldsamt jag dök långt från närmaste strand
Fjädrar på vattnet markerade fallet
Vem kunde tro att jag levde kvar
När vingarna verkade ligga i svallet
Var kroppen säkert i havets förvar
Men helt nära vågornas skummande toppar
Flög jag i lönn mot en annan kust
Svalkad av havsvind och salta droppar
Ingen människa kände min lust
Uppe i rymden min tekniske fader
Daedalos flög mot ett annat land
I ljumma vindar och milda grader
Bort mot Siciliens hägrande strand
Daedalos dansar på maktens tiljor
Utan att känna skam eller skuld
Mänskor av den sorten säljer viljor
Bara de får några börsar guld
Själv bara sedd av tärnor och måsar
Kraftiga vingslag förde mig bort
In över länder med höga åsar
Vem trodde jag mäktar en sådan sport?
Jag visste att makten har många vänner
Men Frihetens folk är av annan sort
Jag flyger till goda kämpar jag känner
Bort från den onda världen - bort!
Högt upp bland Kaukasus steniga hamrar
Möts vi till rådslag, Prometheus och jag
Sedan, i Tartaros' mörka kamrar
Titanerna väntar på nästa slag
Ni trodde att frihetens låga var falnad
Av storkungars mörka förkvävande makt
Och konsten att flyga var bränd, sedan svalnad
Då känner ni ej våran hemliga pakt!
För Ikaros spänner på nytt sina vingar
Titanerna kommer med blanka svärd
Uppreser folken till kamp och betvingar
Minos, och vinner vår egen värld!
Makten är stor om den tillåts växa
Härjar som ogräs i åkerns säd
Men vi skall ge den en riktig läxa
Krossa den hårt mellan hammar' och städ!
söndag 12 augusti 2007
Själsligen är jag fågelskådare
Själsligen är jag fågelskådare
utan att förstå vad jag skådar
Bruna örontäckare
Rostbruna övergumpar -
vad betyder de för mig?
Vad betyder en spelflygande ringduva
i våldsam jakt över skogen,
dödsskrämda gråsparvar skrikande
i en häck?
Vad betyder himlens svarta punkter?
Smådinosaurier
Små bevingade drakar
talar med tunna stämmor
varje morgon
Mikrosaurier svärmar över taken
Om jag ser dem
så ser jag något obegripligt.
Kanske mig själv
Kanske en ripfjäder fallen i kråkriset
på en fjällsluttning långt borta
utan att förstå vad jag skådar
Bruna örontäckare
Rostbruna övergumpar -
vad betyder de för mig?
Vad betyder en spelflygande ringduva
i våldsam jakt över skogen,
dödsskrämda gråsparvar skrikande
i en häck?
Vad betyder himlens svarta punkter?
Smådinosaurier
Små bevingade drakar
talar med tunna stämmor
varje morgon
Mikrosaurier svärmar över taken
Om jag ser dem
så ser jag något obegripligt.
Kanske mig själv
Kanske en ripfjäder fallen i kråkriset
på en fjällsluttning långt borta
lördag 11 augusti 2007
Från Blekinge
LYCKÅ SLOTTSRUIN
Låt drömmarna fara
i den gamla ruinen
där maskrosor pryder gårdens grus.
Låt drömmarna fara
med småfåglars fladder -
syrenerna blommar vid nästa hus.
Makten gick under
och murarna föll -
syrenerna blommar och dagen är ljus.
HJORTAHAMMAR
Skeppet har strandat
stäven sjunkit,
djupt i sanden
har skrovet satts.
Livsskepp, dödsskepp
ligger för evigt
ovan vattnet
vigda åt ...?
MÖCKLERUM
Här sticker inte myggorna
Flugorna är lugna
Friden tillhör trädpiplärkan
och den breda hällens skeppsmanskap
och plöjare
Korparna håller vakt
(Igår var det hundrade posten på denna blogg. Det glömde jag att fira, men säger ett stilla "hurra" idag i stället, och riktar ett tack till den lilla läsarskaran!)
Låt drömmarna fara
i den gamla ruinen
där maskrosor pryder gårdens grus.
Låt drömmarna fara
med småfåglars fladder -
syrenerna blommar vid nästa hus.
Makten gick under
och murarna föll -
syrenerna blommar och dagen är ljus.
HJORTAHAMMAR
Skeppet har strandat
stäven sjunkit,
djupt i sanden
har skrovet satts.
Livsskepp, dödsskepp
ligger för evigt
ovan vattnet
vigda åt ...?
MÖCKLERUM
Här sticker inte myggorna
Flugorna är lugna
Friden tillhör trädpiplärkan
och den breda hällens skeppsmanskap
och plöjare
Korparna håller vakt
(Igår var det hundrade posten på denna blogg. Det glömde jag att fira, men säger ett stilla "hurra" idag i stället, och riktar ett tack till den lilla läsarskaran!)
fredag 10 augusti 2007
Koltrast i stilla veckan
Jag hör den genom fönstret
Stänger av radion för att höra bättre
Det är kväll i stilla veckan
Mobben larmar i Jerusalem
Men här är det tyst
Koltrasten sitter långt borta
Sjunger eftertänksamt
Medan våren smyger liv
I vinterstela kroppar
Jag ser ett fönster
en vägg
en ocean
en kontinent
Så långsamt meditativ
drar musiken fram
i kvällens porer
Då vill jag bort från det ena
bygga murar mot det andra
vara avskärmad
i fotogenlampans mörker
Stänger av radion för att höra bättre
Det är kväll i stilla veckan
Mobben larmar i Jerusalem
Men här är det tyst
Koltrasten sitter långt borta
Sjunger eftertänksamt
Medan våren smyger liv
I vinterstela kroppar
Jag ser ett fönster
en vägg
en ocean
en kontinent
Så långsamt meditativ
drar musiken fram
i kvällens porer
Då vill jag bort från det ena
bygga murar mot det andra
vara avskärmad
i fotogenlampans mörker
torsdag 9 augusti 2007
Motspråk
Tar man bort ”allting”
kommer ”ingenting”
att bli ”allting”
Motspråk:
Inled avledande manöver
Avled inledande uppmärksamhet
Ledsaga orden bort från tingen
Upphäv inlevelsen
Avskaffa ordens sanning
kommer ”ingenting”
att bli ”allting”
Motspråk:
Inled avledande manöver
Avled inledande uppmärksamhet
Ledsaga orden bort från tingen
Upphäv inlevelsen
Avskaffa ordens sanning
onsdag 8 augusti 2007
Passage
En gud gick förbi
och fick syn på universum.
"Vad är det för skräp?" muttrade han
slängde universum som en tomsäck över axeln
och gick vresigt vidare
och fick syn på universum.
"Vad är det för skräp?" muttrade han
slängde universum som en tomsäck över axeln
och gick vresigt vidare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)