Vad sägs om krisen i Hormuzsundet?
Hur går det med lånet, det som är bundet?
Börsen den vacklar och kan kanske välta.
Börsspekulantens kalkyler kan smälta.
Men bortom finanser och världshandelns öden
drivs åter mängder av människor i döden.
Poesi skall ha något av "känsla för det förunderliga". Här publiceras dikter jag skrivit sedan 1980 eller så. Ett urval av de som jag gillar bäst och som ibland kanske tangerar detta "förunderliga" som kan vara så svårt att finna och uttrycka.
Vad sägs om krisen i Hormuzsundet?
Hur går det med lånet, det som är bundet?
Börsen den vacklar och kan kanske välta.
Börsspekulantens kalkyler kan smälta.
Men bortom finanser och världshandelns öden
drivs åter mängder av människor i döden.
Snart dömd - redan fördömd
"Bonusprins"
Er poet vill göra ett tillägg denna lilla vers: Norrmännen har visat en monumental brist på omdöme. En riktig prinsessa heter inte Mette-Marit! En riktig prinsessa heter Kunigunda, Aurora Borealis, eller Sigrid Storråda! Gör om, gör rätt! Gör prinskorv!
Förklaring till det följande: Vid Lucia spelades diverse körlåtar på radion, bland annat olika versioner av gamla visan om Staffan stalledräng. Det gav mig lite 'lustiga vibbar' och resulterade i några mer eller mindre välrimmade verser.
I myternas röriga värld hette Staffan ibland Stefan(us) och var en gammal martyr. Han fick en sten i skallen och mådde inte bra av det. Hur det kunde kopplas ihop med kappridning på juldagen är det nog ingen som förstår.
När jag kom att tänka på att Staffan är en variant av Stefan ramlade ytterligare en pollett in: det finns ju en kriminell Stefan i verkliga livet! Han är känd som Tjock-Steffe och har till och med en sida på wikipedia. Fast den gynnaren verkar ha pysslat med annat än häststöld. Han kanske var för tjock för att komma upp på hästen?
a.
Staffan var en stalledräng
Han var
medlem av ett gäng
Alla dessa fålar fem
Stal han från en
bondes hem
Sedan kom polispiketen
Staffan hamnade i
smeten
Snart så blev han platt som plätten
När han släpades
till rätten
Redan i den nästa kväll
Satt han i en dyster
cell
Med en ganska dålig säng -
Inte längre glad gamäng
b.
Staffan är en kriminell
Sitter nu i
Kumlas cell
Knyckte fem av bondens kusar
Med sitt gäng av
skumma busar
Men så fick han stå sitt kast
Snuten tog den
busen fast!
c.
Staffan var en stolle-dräng
Jönsa
runt med stolle-gäng
Nallade fem fina kusar
Med sitt fula gäng
av busar
d.
Staffan är en stolle-dräng.
I
stället för sin sköna säng
Hastar över vintrig äng
Jagar
efter stilpoäng
I juldagsmorgons stjärnljus -
Det var Staffan Stolle
och hans
sista refräng!
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
Er amatörpoet gjorde en märklig observation dagen efter första advent, det var på buss 832 mellan Fornpasset och Myrmalmsringen (Haninge kommun), och rapporterade detta:
Söderut, långt från Slussen,
där satt ju Tomten på bussen!
Det var en äldre rundlagd man.
Skäggig och rödbrusig – det var han!
klädd i en röd tomteluva,.
och tillika röd tomtetröja
Sen klev Tomten av bussen,
mot ICA Maxis storhandels-stuva -
Mer kan jag inte avslöja!

... men inte i sitt lugna bo. Vintern är inte långt borta, men björnarna på Skansen hade ännu inte lufsat in i idet för att sova bort vintern den 14/11 när jag tog några bilder av sömniga björnar ute på björnberget. De inspirerade till följande vers.
Skansens björnar är ännu vakna.
Är ute i hägnet, vill inte sova.
När regn och novemberrusk fyller luften
stirrar de håglöst ut i intet.
Kanske de drömmer om färska lingon,
om Mors lilla Ollle som hälsar kavat.
Kanske om middag på älgens kalvar
och annat trevligt i vårens skog.
”Aforism … Kort (lösryckt) lärosats, tänkespråk, 'tankespån', ibl. nära ordspråk, ibl. 'eldgnistor” enligt Olof Östergren Nusvensk ordbok.
Hej alla fyra läsare (eller fem?)!
Jag har varit borta från sajten ganska länge, så det är kanske dags att ge ett livstecken. Och det gör jag med min enda aforism. (Kan ha skrivit ytterligare en till, men hittar inte igen den, och den var nog inte så bra.) För övrigt har ordet aforism en förnumstig ton känner jag, aforismer verkar ofta skriva självklarheter på den stackars läsarens näsa.
Vad säger Östergren om synonymer till 'förnumstig' förresten? ”småvis, småklok, småförståndig, snusförnuftig, ibl. lillgammal.” Det är väl bra, men för egen del vill jag stryka 'lill' från lillgammal. Snusar jag jag inte heller.
Men fram med näsan så får jag skriva nu! Här är min förmodligen både första och sista aforism:
I personen som deklarerar ”jag är
emot alla sorters extremism”
kan det döljas en otäck liten
högerextremist.
Nu samlar våren sitt pick och pack
och smiter ut genom hemlig dörr.
Vi vinkar adjö och säger: "Tack"
Och: "Nog var det bättre förr,
när årstider följde en fast kalender
och kom i tid, alltid en i sänder.
Nu är det kaos och årstiders-blaj,
så dra du hädan, du kalla maj!"
Ormen har just ersatt Draken i den kinesiska kalendern. Gott nytt år, kanske särskilt till boende i Väsby!
Ormens år – det är är i år
En listig krabat som utan spår
Slingrar runt bland buskar och snår
Människan runt på marken går
Fåglarna högt i himlen når
Vad ormen tänker, ingen förstår
Ormen väser ett ”Por favor
Jag ömsar skinn och snart är det vår
Högre än så ej min klokskap står!”
Tiden går under gnat och gnäll.
Rätt vad det är blir det julaftonskväll.
Somliga ögon blir rörda, ja blanka,
andra tycker det mest liknar Anka.
Ja, Kalle och gänget galna tomtar
som skränar högljutt och promptar
folkets massor att konsumera
(vad kan väl handeln önska mera?).
Men kvar finns än en gammal gubbe,
han nöjer sig med en sillbit och nubbe.
Kanske hans snälla gråa gumma tänker
på barndomshemmets enkla små skänker.
Och någonstans på den svenska tundran
finns ett barn med storögd förundran
som bortom stadens gator och skjul
hör en röst som viskar "God jul!
Korta texter, skrivna sommar-höst 2024. Eventuellt kommer en del två (ta det som ett löfte eller hot, vad som nu föredras!)
1.
Jag tänkte en dikt
Den försvann ur minnet
Världen är tommare
2.
Du går in i hösten
Väntar vinter
Hoppas våren
kommer åter
3.
På Skansen. Ser björnar
men inga örnar
Däremot en lo
och en raggig ko,
ett djur mer känt
som europeisk visent
4.
"Jag saknar ord" ropar den arge
Sedan svamlar människan i all evighet
"Det värsta jag någonsin sett"
(tja, det säger du väl en gång i halvtimmen eller så ...)
5.
Revolutionens häst
trampar otåligt i spiltan.
Var är ryttaren!
6.
Lördagskväll
Missilerna jagar över Ukrainska stäppen
Helgnöje
7.
Det kommer alltid en måndag
8.
Världen
är en fälla
för oskyldiga själar
9.
Dimman lättar
Dunsar i gräset
Eken fäller sina ollon
Höst!
Varje natt
för oss närmare mörkret
10.
Paradigm -
paraply
mot regn av motförslag
11.
Sum!
Hm ... aha!
Ego sum!
The sum of all Ego
is the collective consciuosness
12.
Om Palestina dör
dör också du
13.
Första höstdagen
Det märks
Det var noll grader i Nikkaloukta igår
Mörkret kommer
14.
Utan brådska
går jag fram till fönstret
tittar, lyssnar ...
ja, det är åska!
15.
Kall morgon
Bländande sol -
Höst!
16.
"Duns"
Ett pukslag för hösten
Hästkastanjer faller hårt
17.
- Hur vet man att apkoppor grasserar?
- Folk äter bananer som besatta!
18.
För en stund
är bolltisteln
biets fasta punkt
i tillvaron
19.
Solen må ändra färg, men aldrig blir den grön av avund
20.
Ålderdom:
när håret inte växer där man vill att det skall växa!
21.
(Under sommarens nyhetstorka kan även subkulturella yttringar som poesi få några sidor i kvalitetspressen:)
- Det förs en poesidebatt i tidningen nu
- Varför?
- Det är sommar. Den årliga poesidebatten kommer varje sommar!
- Spaltfyllnad?
- Ja, ungefär ...
Halva juni var över igår
Tyst och diskret, utan några spår
har dagarna lämnat oss.
Men se: det finns ju blommor som vissnar
Tornseglarn svänger så att man hisnar
Småfiskar spritter i Mälarens vatten -
Är inte det spår, så vete katten!
Ja, i skrivande stund är det inte många timmar kvar av årets stora älgvandring över Ångermanälven. Just nu har 81 älgar simmat över, vilket väl får ses som en braksuccé jämfört med ynkliga 21 simmare förra året. Det är inte utan att det känns lite tomt när årets älgvandring snart är slut. Men vi får väl försöka hålla ut till nästa års vandring och sköna stunder vid älven. Kanske kan en liten ramsa i någon mån fylla tomrummet?
Tio älgar skulle ut och simma
En
sprang till skogs
så var de bara …
Nio älgar som skulle ut och simma
En
gick till botten
så var de bara …
Åtta älgar som skulle ut och simma
En
tappa sugen
så var de bara …
Sju älgar som skulle ut och simma
En
fick förhinder
så var de bara …
Sex älgar som skulle ut och simma
En
måste vabba
så var de bara …
Fem älgar som skulle ut och simma
En
tog en färja
så var de bara …
Fyra älgar som skulle ut och simma
En
missa starten
så var de bara …
Tre älgar som skulle ut och simma
En
såg en slagbjörn
så var de bara …
Två älgar som skulle ut och simma
En
trampa vatten
så var det bara …
En älg som skulle ut och simma
Den
kom fram
och trampar nu lycklig i sitt revir på andra sidan och
undrar om någon snygg älgko möjligen har vägarna förbi!
Älg upphör!
Alla kan inte ha rätt
Men
Alla kan ha fel!
Det grämer kanske en del
när pengar och makt står på spel
att det som man tror på är fel -
Ja, alla kan inte ha rätt
Häromdagen skrev jag några rader om Ikaros:
Om du flyger:
Flyg högt;
så högt
att solens strålar inte når dig!
Så kom jag ihåg en gammal, opublicerad dikt. Skriven 2007 eller tidigare. Här är den, så får du två Ikaros till priset av en.
Jag lurade er alla, stackars dårar
Ni trodde jag dog i ett svallande hav
Vad gagnar väl hånskratt och falska tårar
Om havsdjupet verkligen blev min grav?
Visst lyfte jag högt, nära solens lågor
Där rymden är blå och hettan är sträng
Men där såg jag ner på Jordens plågor
Tog ett beslut och gjorde en sväng
Jag såg hur kungar och andra pirater
Som Minos härjar bland jordens folk
Och kungarna hade många kamrater
Som gärna för makten är vältalig tolk
Präster och ämbetsmän och professorer
Liksom soldater står makten när
Med vapen och ord är de agressorer
Den egna börsen är alltid kär!
Jag såg alla mänskor som kämpar och lider
Som söker en flyktväg ur detta hål
De väntar på segern i dessa strider
När frihetens gnista slår upp till ett bål
Ni trodde jag brändes av solens brasa
Att hettan upplöste vingarnas band
Ni trodde jag föll och fylldes av fasa
Våldsamt jag dök långt från närmaste strand
Fjädrar på vattnet markerade fallet
Vem kunde tro att jag levde kvar
När vingarna verkade ligga i svallet
Var kroppen säkert i havets förvar
Men helt nära vågornas skummande toppar
Flög jag i lönn mot en annan kust
Svalkad av havsvind och salta droppar
Ingen människa kände min lust
Uppe i rymden min tekniske fader
Daedalos flög mot ett annat land
I ljumma vindar och milda grader
Bort mot Siciliens hägrande strand
Daedalos dansar på maktens tiljor
Utan att känna skam eller skuld
Mänskor av den sorten säljer viljor
Bara de får en börs med guld
Själv bara sedd av tärnor och måsar
Kraftiga vingslag förde mig bort
In över länder med höga åsar
Vem trodde jag mäktar en sådan sport?
Jag visste att makten har många vänner
Men Frihetens folk är av annan sort
Jag flyger till goda kämpar jag känner
Bort från den onda världen - bort!
Högt upp bland Kaukasus steniga hamrar
Möts vi till rådslag, Prometheus och jag
Sedan, i Tartaros' mörka kamrar
Titanerna väntar på nästa slag
Ni trodde att frihetens låga var falnad
Av storkungars mörka förkvävande makt
Och konsten att flyga var bränd, sedan svalnad
Då känner ni ej våran hemliga pakt!
För Ikaros spänner på nytt sina vingar
Titanerna kommer med blanka svärd
Uppreser folken till kamp och betvingar
Minos, och vinner vår egen värld!
Makten är stor om den tillåts växa
Härjar som ogräs i åkerns säd
Men vi skall ge den en riktig läxa
Krossa den hårt mellan hammar' och städ!
Sista måndagen denna sommar
Bland regnmolnen tittar solen fram
Så kommer tisdag, onsdag och torsdag
men sedan fredag, september, och höst!
Redan i träden syns gulnande blad
Av det blir man inte så glad
Och inte får man så mycket tröst
när sommarvinden får höstens röst
Flyttfåglar, utan pass eller väska
drar glada åstad till sydliga land
Knasiga sommar: tack och adjö
nu får man vänta på is och snö
Men drömmarna lever i höstens mörker
om vårfåglar, blommor, vår och tö!
Nu berättas om kuppen i Niger
Ryska flaggor, folk som dansar
på gatan. Folk som inte tiger,
som inte lydigt svansar
efter gamla kolonialister
som sög blod ur Afrikas hjärta,
eller nya imperialister
som inte ger annat än smärta.
Herrar i London, New York och Paris,
nu är det tid att förstå
er blodiga historias pris:
För er blir det slut, godnatt, ridå!
Jag har nog tidigare predikat om att man inte behöver följa ett stramt formellt schema när det skall skrivas haikus. Japanerna själva har ju klarat av att få fram vad de vill bara med en rad, och utan att sitta och räkna stavelser. Det viktiga är ju inte poesi-matematik, utan att få fram någon sorts känsla, förundran eller insikt.
Med den inställningen började jag skriva haikus för några dagar sedan. Här är vad fått ur mig 29/6 – 3/7. För att få rätt kurs från början så skrev jag en trerading och 5-7-5 stavelser. Det är detta vi skall göra uppror mot!
Gör ny haiku nu
Ingen
matte-exercis
Banzai, poeter!
Men bort med stavelseräkning! En sak har jag dock behållit, nämligen tre rader. Jag känner att det behövs för att bygga upp någon sorts stämning. Andra må protestera mot det, det ligger ingen prestige i det här för mig! Men nu över till mina formlösa haikus!
I.
Blåst!
Det är kallt om
armarna.
Hur lång är karenstiden mellan värmeböljan och när
man får börja klaga på kyla?
II.
I poesins träsk
sjunker de
ruttnande orden mot bottnen:
Upp ur dyn växer vackra blommor!
III.
Läser morgontidning på terrass
utomhus:
Nu tutar polisbil, ambulans, akutläkarbil förbi på
gatan.
Den lilla gulaktiga spindeln arbetar flitigt bland
rosenbladen.
IV.
Torkan tär på tålamodet
Svetten
bara rinner …
Ojdå, nu kommer det regn!
V.
Trampört och älgört:
allt blommar
och växer ...
Själv känner jag mig lite vissen.
VI.
En duva slår ner
Fågelbärsträdets
gren skakar.
Fort hem! Snart är det regnet som slår ner!
VII.
Regnet mot rutan, påstridigt,
påkallar
uppmärksamhet.
Någonstans spricker åkrar i torkan.
VIII.
Dårmässig, kanske
Dumskalle,
förvisso -
Men födgeni!
IX.
Det finns dinkelvete
Det finns
durumvete -
Och så finns det helvete!
X.
Uppror på gatorna
Regimen tappar
greppet!
- Var då, Moskva? - Nä, Paris … - Äääh, inget då
…
XI.
Himlen luras,
slår blå dunster
-
jag blundar trotsigt!
XII.
Jag skriver falska haikus
Ingen rad-
eller stavelseräkning
Blir rätt bra ändå, eller vad säger ni
i Nippon?
(Tja, värsta fall kommer det väl några haiku-älskande samurajer och svingar sina hemska svärd ...)
... men dagsversen tillhör väl poesins undervegetation, så här kommer de:
I. Operation Barbarossa
Den 22 juni anno fyrtioett
startade kriget som gav världen frossa:
operation Barbarossa!
Nassarna skrek utan sans och vett:
"Nu är Wehrmacht på gång att krossa
Sovjet," sen fick de vandra långt bortom Canossa!
II. Aktuell sanktions- och bojkotthets
Skall man göra det rätta
och äta Cloetta
eller njuta av gracen
av godis från Fazer?
Men nu, kan man tro,
är snask från Marabou
en hiskelig massa
som fyller herr Putins kista.
En världsande som går hit och dit av olika orsaker låter som
tysk filosofi från tidigt 1800-tal. Men jag tycker idén har sina
poänger. Under några hundra år har ett slags kraftcentrum för världen funnits
i västra Europa (och senare i Nordamerika). Nu känns det dock som detta
område är på nedgång, ekonomiskt, politiskt och kulturellt, och mest
ägnar sig åt gnäll. Men i öster träder nya eller nygamla kraftcentra fram, djärva och
med självförtroende. Som en liknelse kan man då säga att Anden har
lämnat Europa och flyttat österut, till länder 'där det händer grejor!'
Världsanden packar sin väska och drar
Europa får stå med rumpan bar
Ropar på hjälp men hör inget svar
Föga av forna glansen finns kvar
Hur än Europa tigger och svär
Finns inget kvar för Anden här
Anden tänker: "I öster ja där
hägrar målet dit resan bär"
Europa gnäller och ropar på under
Ropar på bot för sin egen blunder
Trodde man ägde sina kunder
Man kan gå under på sådana grunder
Långt i öster, där Anden myser
I länder där soluppgången lyser
Verkar Anden som bara fnyser
Åt gårdagens herrar som ängsligt ryser
Anden gläds som ett lyckligt barn
Åt östern med rymdfart och sidengarn
Klart mycket bättre än Euro-flarn
Som mals till grus i Tidens kvarn