Allhelgona

Allhelgonadag:
höstregn.

En koltrast sjunger utanför kyrkan

I urnlunden:
folks spring i stillheten,
lukt av brinnande ljus

På Skogskyrkogården:
regn mellan tallarna,
paraplyer,
korvförsäljare i rad

Några ungdomar tänder ljus
vid Greta Garbos grav
när mörkret faller!

Sista kramen

Lönnlövet

ger Moder Träd

en sista kram

Flytbryggan

Flytbryggan kränger,
skakar i vindbyarna,
förtöjningarna gnäller övergivet.

Kanske den redan saknar båtarna? -

Upplagda för vintern.

Det finns inga gränser

Det finns inga gränser

utom universums ytterkant

I det sista stenskravlet

efter sprängda vintergator

Kan du söka

det som förlorades på vägen

I den sista glöden

från slocknande stjärnor

Kan du sätta dig

och invänta skymningen

och natten -

Det finns ingen annan gräns

än den mörka stranden

Näckros efter regn

Näckros efter regn
Hör hösten varligt viska:
Låt oss vänta vår!

Sommarens sista suck

I fönstret mitt emot

hänger en vit tröja,

svänger som ett spöke.

Sommaren slutar

i en dov suck.

Tärnorna är redan borta,

flyger mot Afrika

En utandning till,

och sommaren somnar stilla

på bädden av torra löv och mossa.

(1994-08-05)

Sånt är livet

Sånt är livet:

Man bär sin ungdom ner i källaren.

Nu råder Kung Kräk

och Kung Korrupt

Dom släpar upp smutsen

ur en annan källare

(1993-08-28)

Mörk eld - haiku

Punkter av mörk eld

Nu vänder sig sommaren

Ledfyr: rosors glöd

Konstig kantat

Kaah-i ... kaaah-ii ...
Kaarrrr ...

Kråka kraxar
konstig kantat

Midsommar passerad

Midsommar passerad

Sisyfos

släpade solhjulet

till bergets topp -

nu rullar det ohjälpligt ner igen.

Ge inte upp Sisyfos, kom igen om ett halvår!

Midsommardags morgon

hördes ännu en ensam gök.

Nu stillnar fågelsången.

Det finns annat att göra

än att sjunga på morgonkvist!

Inte av Åke Hodell

Utveckling av en tidigare post med fraser från SL:s reklamtavlor. Titta på högerkanten på den här nätsidan, där kan man trycka på en knapp och få den som ljudfil också! Lite Åke Hodell-stuk är det väl på upplägget, men gamle Hodell hade gjort det mycket bättre.


Nu växer sommarn genom taket
spränger sig fram i ljuset

Such financial

Intar varje fläck
där grönskan gott kan trivas

Very buy

Sommarregn
där bladen dryper
och yrvakna maskar går upp
för att se vad som står på

Many summer

Fåglarna verkar tappa all måtta och sans

Wow

I allt detta kaos
kan du stanna vid en blomma

So travel

Du kan se ett moln skyndsamt dra förbi

Much cheap

Känna att - som vanligt -
går allt för fort

Such cheap

Snart hemma

Nu är du snart hemma igen, säger ledsagaren till den gamla böjda kvinnan när de långsamt går uppför backen.

Jaa, snart är jag hemma ... säger hon dröjande.

Vad är det - 'hemma' - när allt faller samman och glider bort och isär?

***

Vårsolen lyser skönt. En svarthätta visslar påträngande, nervöst - nu är det bråttom!

Förtjänstfullt

Nu blommar syrén och liljekonvalj
De förtjänar helt visst förtjänstmedalj
Av silver och guld (och kanske emalj)
För tapper insats i vårens batalj!

Strävan i stavrim

Ormbunke arbetar
ambitiöst uppåt

Trädpiplärka testar
sång i tall

Sveklig gök
smyger i nylövat snår

Gammal fjäril
mår gott i gruset

Sliten fjäril

Sliten fjäril
från fjolåret -

en sista lek
i det skarpa försommarljuset
för en trött gamling

Reklam och poesi

I senaste numret av Lyrikvännen (nr 3/14) finns en artikel om bostadsmäklarnas blomsterspråk, "En poet, en bostadsannons" av Sanna Hartnor. Nå, skall man sälja bostadsrätter som är fallfärdiga redan från början (en doktorand på KTH  jämför den nya bostadsrätten med en "skokartong med kakel på insidan") och där de ekonomiska kalkylerna är milt sagt dubiösa, ja då gäller det att ta i!

Ett oskyldigare, men intressant exempel på poetiska utgjutelser tycker jag lokaltrafiken i Stockholm har presterat. Så här såg det ut när jag åkte tunnelbana tidigare idag. En del tycker den där hunden ser trevlig ut och knycker reklamplakaten av dem orsaken, men kan man inte se de små textsnuttarna som en sorts poesi?

Such financial

Very buy

So travel

Wow

Much cheap ...

... det blir ju en dikt som så att säga spränger språkets former och tar sig ut på nya domäner.  För ett tag sedan var det liv när någon bilnasare ville använda några kända versrader av Karin Boye, men det är väl hederligare att reklamfolket själva petar ihop sina verser, som i exemplet på fotot? Då kan de ju inte anklagas för att 'pråla med lånta fjädrar'!

Aforismförsök

I.
När du måste titta över axeln för att se din framtid ...
är ditt liv långt gånget.

II.
Verkligheten gör människan tokig -
åtminstone om man tar den alltför mycket på allvar.

Rimmar 'still-leben' och 'träben'?

Naturen gör många fina still-leben
Andra stapplar fram, som på träben.
Men vattnet, trädet och gråa svampen
kommer säkert att vinna kampen
om allra bästa naturmotivet
som i Naturens bok är beskrivet!

Aformismer

I.

När du måste titta över axeln för att se din framtid ...
är ditt liv långt gånget.

II.

Verkligheten gör människan tokig -
åtminstone om man tar den alltför mycket på allvar.

Mitt i våren

Mitt i våren
står tiden stilla,

ett ögonblick
mitt i det lilla

livet ... och då ...
... börjar rödhaken drilla!

Vårtosigheter med fluga och humla

En fluga jag sett, och en humla
som vilset vimsade runt
på jakt efter någonting viktigt -
livet är inte strunt!

Ja, flugan som vilar på väggen
och humlan som söker ett bo
gör viktiga saker i våren -
det vill jag gärna tro!

Asp citerar Anna Maria Roos

Vinden river i aspens topp:
"Hörru din latmask, vakna opp!
Sprätt ska du sätta på varje knopp
och grönska tills hösten sätter stopp!"

Men aspen gäspar och säger: "Jag tror
att än är det vinter kvar, säger mor". 

Just det, sista kursiverade raden kommer från A M Roos' kända 'Blåsippan ute i backarna stå' (tonsatt av Alice Tegnér)!

Världspoesidagen

Här är en svit som jag skrev till Världspoesidagen, den 21 mars:


Vad är poeten annat än observatören av de inre och yttre rymderna, vars rön sedan rapporteras i ett mer eller mindre pompöst språk? Låt oss försöka, detta är intryck från morgonpromenaden uttryckta i fri vers:

Tallkronorna sprakar i vindkasten
Nu känns blåsten med ens ljummen
Bofinkarna låter självsäkra tonsäkra,
de har sjungit upp sig senaste veckan
Våren blåser in över världen!

 Eller om vi kör en stavelseräknad haiku:

Tallkronor brusar
Bofinkarna sjunger starkt
Vårblåst i Stockholm!

Eller varför inte ett försök med stavrim? 

Bofinkar bröstar av
bullriga drillar.

Vinden vänder
sinnet mot vår.

Blåsten bänder
vintern bort!

Och till slut lite gammaldags hederliga slutrim:

Vi trodde att vintern i landet var låst
Men nu kommer våren med ljummen blåst
som larmar och brusar i tallarnas toppar -
det finns ingen makt som våren stoppar!

Åldras

Gatorna går från mig
De är inte mina längre
Andra går där
Utomjordingar
Främmande tatuerade stammar

Gatorna går från mig
Jag ser dem glida bort
Asfaltgrå
Neonkladdiga
Och vad finns kvar för mig här?

Gatorna går från mig
Fötterna följer dem inte längre
Det finns ingenstans att gå
Bara årstiderna finns kvar
Varje vår kan vara den sista ...

Trä upp dina vårar på ett strå -
        räkna, väg och mät.
Koltrastmorgnar, råkall blåst
        plötslig sol i en blå blå himmel.
Trä upp, trä upp, tills tråden brister -
       vårarna faller
       i tidens brunn ...

Och här står jag orörlig
Fastfrusen i något jag inte längre förstår:
Gatorna går från mig
Fötterna följer dem inte längre
Det finns ingenstans att gå

En särskild sorts tystnad

Någonstans

visslar en ensam domherre;

en särskild sorts tystnad i snö.

En särskild sorts gråhet -

tysta granar;

flingor knäpper

mot jackan.

En ensam nötväcka

någonstans

(1993-11-27)

Kungsfågel

Regulus regulus - kungsfågel

Småkungens gyllene pannring

glänser bland tallarna

en flamma av guld mot barrens gröna nålar,

en blixt i november

Ljuset har skruvats ned

Dagen sitter halvsovande vid stranden

Kungen av tallen drar bort till ett annat träd,

ett annat rike

(1993-11-06)

Kommentarer till bilder

I.

Kung Sten av Fisksjöäng
ser ut över sitt frusna rike.

Bortåt det gamla gasverket
ropar ett par korpar.

Om kung Sten förstår dem
avslöjar han ändå inte vad de sagt.

Kung Sten är en tyst och diskret iakttagare.

II.

Där gör björken sitt käcka V-tecken.

Den är en seg vinnartyp.

Den håller ut.

Om några månader är ärlorna här.

III.

Den gudomliga eken
väntar vår och värme.

I hennes krona,
omkring rötterna.
i den uråldriga barkens sprickor
skall liv uppstå och dö i tusental.

Eken är en god -
men kanske något disträ mor -
för dem alla.

Decemberskog

Decemberskog utan snö.

Grågröna stammar,

björkarna vita streck i den grå fonden av träd.

Vatten: glänsande som putsat silver,

eller skiffergrått.

Tomma badbryggor.

Den unga svanen,

brunaktig som ett gammalt fotografi.

Nattisen på stigens små vattengölar knakar,

brister under stövlarna.

Ljudet av rinnande vatten under en sten.

(1982-12-05)

DECEMBERSKOG II

Decemberskog utan snö.

Moder natur sover utan nattlinne.

(Detta var juldagen 1982)

Dagarna, molnen

Och dagarna flyr
som de lätta molnen ibland,
ibland som tunga molnberg
av mörker,
där sorg, begrundan och saknad
för evigt tycks dröja sig kvar.

Men minns de lätta molnen
i sommarhimlens ljusblå magi,
hur de leker tafatt med svalor
och sedan lugnt glider bort.

Du kan inte fånga molnen.
Du kan inte fjättra hav.
Men dagar kan fyllas av drömmar
som rider med molnen ett tag.